Hur det känns

2015-03-09

Det känns bra nu. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta det. Äntligen är böckerna på plats och det är en riktigt go känsla. Har varit så nervös senaste tiden och fått jobbiga tankar om att boken skulle levereras med ett omslag som vore upp och ner eller att det skulle vara ett helt annat omslag fast rätt innehåll. Men det blev rätt. Både omslag och innehåll. Och ja, jag har öppnat varenda kartong för att se så det gäller varje kartong.

Trodde nog att känslan skulle mättas av med tanke på att detta är min femte bok, men nej den sitter kvar den pirriga känslan. Så fort jag fått in alla kartonger i lägenheten och liksom stod och tittade på högen tänkte jag: OMG! Och sedan fort hämta sax och bryta upp första kartongen. Känslan när jag fick hålla min riktiga bok i handen för första gången, vilken härligt pirrig känsla.

Nu är böckerna på plats så nu kan jag fokusera på nästa steg: planera releasefesten. Helt okej arbetsuppgift känner jag.

Boken är på väg!

2015-03-04

Den här bilden illustrerar lite min känsla just nu. Typ extas alltså. Som att dansa i ett ballonghav. Fick nämligen meddelande om att böckerna kommer levereras på måndag. Jaa!

Håller alla tummar att alla böcker är fina, raka och har rätt omslag. Har inte alls drömt om att min bok förväxlats med någon annan och att det är rätt innehåll men helt fel omslag. Inte alls drömt det eller så. Inte alls ett par gånger i veckan. Inte alls.

Längtar till måndag!

Paraplyteaser: första meningen

Nu har jag precis godkänt kontrollfilerna till Paraplyet, nu går den till tryck!

Satt och tokstirrade en lång stund på omslaget för att se så allt stämde. Men jo, det verkade det göra. Titeln är Paraplyet – det är korrekt. Det står Elin Johansson – det är jag det. Så vad jag kunde se var allt rätt och i sin ordning.

Sedan kollade jag också inlagan för att se så inte radbrytningarna blivit knas. Allt i sin ordning där också vad jag kunde se. Men! Det är då själva skrutt att jag och flera andra läst boken om och om och om och om och om igen. Ändå, bara vid en blick på skärmen, utan att läsa egentligen, bara genom att titta upptäckte jag tre fel. Särskrivningar och ett ord för mycket på ett ställe. Men sådant händer. Sådana smågrejer stoppar jag inte pressarna för utan rättar till inför den andra upplagan.

Istället skruvar jag upp volymen i lurarna, sittdansar på min kontorsstol och mimar till Erasures A Little Respect. Älskar den låten, bästa fredagspeppen!

Och som avslutning på den här veckan ger jag er första meningen i Paraplyet:

2015-02-19

Blir du nyfiken på fortsättningen?

Äntligen, äntligen, äntligen osv.

2015-02-17

Det tog alldeles för lång tid innan jag vågade klicka på skicka-knappen, men nu är Paraplyet i händerna hos tryckeriet. Min deadline gick jag över och det är väldigt ovanligt för mig. Visst, jag kan skjuta vissa saker framför mig. Min läderportfölj hänger exempelvis fortfarande på en krok i hallen, den gick sönder för några månader sedan och jag har god förhoppning om att jag alldeles snart kommer lämna in den någonstans för lagning.

Så visst, det händer att jag skjuter saker framför mig. Men på jobbet håller jag deadlines. Jag lämnar in i tid och jag har aldrig lämnat återbud till varken ett möte eller jobbuppdrag. Jag ser till att det finns marginal när jag reser inför jobbgrejer och jag har minst en penna i ryggsäcken. Med andra ord, jag är noga med sånt där som punktlighet.

Men ändå, trots detta, utspelade sig följande scenario i tisdags:

Jag var tre dagar sen med deadline och jag hade därför bestämt att ”nu får det vara nog, en sista genomläsning och sedan trycker jag på skicka-knappen”. Jag bullade upp det trevligt vid mitt tillfälliga hemmakontor och kände att nu händer det. Jobbflow, here I come.

Men vad händer? Jo, jag kollade några avsnitt av Vänner, slökollade Instagram, sorterade foton på datorn, läste igenom gamla blogginlägg och kollade på alldeles för många youtube-klipp med Sam Smith. Timmarna gick. Jag hann bli arg på mig själv, snörade på mig löparskorna och försökte springa bort ilskan. Det hann under den här tiden bli kväll och jag bestämde mig för att jag inte fick somna innan jag skickat iväg boken. Men så passerade klockan långt efter midnatt och det blev omöjligt att hålla ögonen öppna.

Men igår gjorde jag det äntligen, klickade på skicka-knappen. Jag fick helt enkelt knocka den elaka papegojan på axeln som är skeptisk till mitt författarskap, för det var ju den dumma papegojan som hindrade mig. Ingenting annat, bara den. Elaka dumma papegoja!

Istället lyssnade jag till de röster som redan läst manuset och tyckt om det. De rösterna fick mig att äntligen klicka på skicka.

PS! På dagens schema står det att jag ska göra en lista på allting jag skjuter framför mig. Stort som smått. Och sedan ska jag pricka av en efter en. En grej är redan fixad! Nya möbeltussar under mitt köksbord – check!

Min ö är ett vinnande koncept

oland1En bra grej med att vara egenföretagare är att man kan packa ner kontoret i ryggsäcken och sedan bara åka iväg. Man får åka vart man vill. Typ när man vill.

Den friheten tog jag mig förra veckan då jag åkte till min favoritö, den ön som jag kallar min: Öland. Min mamma är ölänning och numera bor mina föräldrar där permanent, vilket gör att jag allt som oftast tar tåget kust till kust för att hälsa på.

Att jag åkte till ön förra veckan var inte främst för att hälsa på mina föräldrar, fast jo lite såklart, men mest var det skrivro jag var ute efter. Att få sova ostört på nätterna utan tutande bilar utanför. Att få äta frukost i lugn och ro för att sedan ta med mig kaffekoppen ut och sätta mig i trädgården och tänka igenom: hur ska jag lägga upp dagen? Och att varva det intensiva skrivandet med skogspromenader och löparturer mellan ängarna.

Vinnande koncept. Alldeles snart kan därför boken gå till tryck.

oland3

Fest med tema: paraply/regn/Göteborg

Bokrelease-Paraplyet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det känns jättekul att nu äntligen få bjuda in till releasefest för Paraplyet. 20 mars är dagen och platsen är Litteraturhuset i Göteborg. Och planeringen är självklart i full gång!

Temat är spikat: paraply/regn/Göteborg. Temat kommer inte gå någon förbi utan kommer uppmärksammas tydligt i dekorationer, i högtalare, dryck och tilltugg.

Varmt välkommen!

Skicka som sagt gärna ett mail till elin@seriostforlag.se innan 17 mars och berätta att ni kommer och om ni tar med en +1, eller kanske +2. Då kan jag än bättre planera festen. Vill du förhandsboka Paraplyet och hämta ut på plats? Skriv med det i mailet.

Vill du förhandsboka men har inte möjlighet att vara med på festen? Skicka ett mail till: bestalla@seriostforlag.se så levereras boken tillsammans med faktura till releasedagen.

Fem böcker är mer, än fyra elefanter

Jag ska ge ut min femte bok. Tanken slår mig flera gånger om. Fem böcker. Det låter mycket och jag låter automatiskt gammal tänker jag. Men verkligheten ser ut som så att jag är förhållandevis ung. Jag menar, äldre visserligen än en 7-åring, men yngre än en 63-åring. Och antalet 5 är visserligen mer än 1, 2, 3 och 4. Men mindre än 6, 7 och 8. Allt är relativt.

Att jag gett ut fyra böcker innan Paraplyet hjälps dock inte på nervositeten. Helt ärligt är jag precis görnervös. Jag tror det alltid kommer vara så, hur många böcker jag än publicerar tror jag pirret och det nervösa kommer finnas där. Tillsammans med en stelnande känsla som sätter sig i benen och rösten som skriker i huvudet: tänk om boken inte är bra?

Tänk om den är det, sa en vän till mig när jag skulle ge ut min första bok och med dem orden tystar jag skriket.

För självklart hoppas jag att boken är bra, vore ju rätt så meningslöst annars att hålla på och ge ut böcker om man inte hoppas att innehållet ska ge någonting till en läsare. Och just nu är jag så himla peppad på att få läsare till den här boken. Jag har vridit och vänt på storyn under i alla fall tre år, så hur nervös jag än är så känner jag att det är dags att visa upp vad jag suttit och jobbat fram så länge. Och det ska bli så roligt att få lyssna till hur andra tänker kring den paraplyvärld som jag skapat.

Nytt boksläpp i mars: ”Paraplyet”

PARAPLYET_JL_COVER_LOW_RES

Ja! Äntligen! Nu är min nästa bok äntligen på gång på riktigt. Min fjärde skönlitterära och sammanlagt min femte totalt.

Fredagen den 20 mars planerar jag för en releasefest här i Göteborg och jag kan nästan inte vänta alltså för jag har väntat så länge nu. Skulle tro att jag skrev de första raderna på den här boken för ungefär fyra år sedan och efter det har arbetet gått trögt men varit beständigt. Jag har skrivit om, skrivit nytt. Raderat jättemycket och suttit många nätter för att fila på meningar och reda i berättarstruktur. Aldrig tidigare med någon av mina tidigare böcker har jag lagt så många timmar på filandet och knåpandet.

Och vad kan jag då berätta om innehållet? Hm, jag kan dela med mig av baksidestexten:

Det här är berättelsen om ett paraply som förlorar makten över sitt liv. Paraplyets öde ligger i händerna på nyförälskade, nydumpade, kyrkovärdar, taxichaufförer, kakelläggare, jurister, de som känner sig ensamma och de som bara vill ligga. 

Men var hör paraplyet egentligen hemma?

Paraplyet utspelar sig i Göteborg och är Elin Johanssons femte bok. Hon är bosatt i Göteborg och vet precis vad det innebär att känna ett piskande sidledesregn längs Avenyn. Hon har också erfarenhet av att få sitt paraply stulet efter en utekväll och sedan gå hem med uppknäppt skinnjacka, högklackade skor i handen och barfotafötter i vattenpölarna.

Mer uppladdning inför boksläppet blir det här framöver på bloggen och på Instagram, vill du vara med så följ @seriostforlag

Vill du förhandsboka Paraplyet redan nu? Klicka här!

Ny bok på gång!

paraplyet

Senaste tiden har jag kämpat för att få till sista smachen på min nästa bok. Nu har jag läst texten så många gånger att det är tokigt. Om du skulle fråga mig om meningen: En clown sitter bakom skärmen. Då kan jag snabbt bolla tillbaka: ”Du menar på sida sex?”.

Så väl kan jag min text nu.

Sista genomläsningen blev jag klar med nyss och texten är ännu en gång skickad till en mailbox med förhoppning att det snart kommer i retur med tillhörande feedback.

Och det jag kan avslöja om boken är följande:

Det är en novellsamling.

Platsen är Göteborg.

Arbetsnamn är ännu: Paraplyet.

Beräknad publicering: hösten 2014.

Fortsätter skriva om regnet …

2013-02-10

Häromkvällen fick jag en liten idé till de här novellerna på tema ”i ett regnigt Göteborg” och skulle skriva in denna lilla idé som notes i datorn. Så öppnade jag själva filen, skrev en liten anteckning som utvecklades till tre timmars skrivande, utelampan som är på timer hann släckas för natten och på ön sov de flesta andra.

Men jag skrev, för det var så länge sedan jag satt uppe på natten och skrev för att jag inte kan sluta skriva. Och jag hade glömt hur fantastisk den känslan är.