Septembermötet blev succé

En utmaning just nu i mitt jobb är att jag har få hålltider att gå efter: få deadlines, få möten och få kollegor som väntar på snabba besked om grejer. Jag är i en fas där jag har mycket på gång men där det inte är så himla tydligt när jag ska göra allt detta jag har på gång.

Det jag har på gång är långa processer där jag jobbar med två deadlines långt fram i tiden, att jobba med någonting som är långt bort tycker jag kan vara problematiskt. Därför har jag noga valt en struktur för mitt arbete.

Häng med på en genomgång i planeringsstruktur, det blir kul!

Det finns ett dokument som heter ”Seriös handlingsplan 2018”  och där har jag skrivit övergripande mål för året, delmål på vägen och metoder för att nå alla mål samt syften med alla mål. I samma dokument finns en lång lista på praktiska saker att göra och första måndagen i varje månad ska jag titta på den här listan och markera det som ska göras för månaden framåt. På mitt månadsmöte fördelar jag allt som är markerat ut på varje vecka, så det blir tydligt vad som ska göras när. Då blir jag också medveten om när jag ”ligger efter” i planeringen.

Vid månadsmötet för jag protokoll. Jag skriver en analys över månaden, formulerar det jag kan förbättra till framtiden och ger mig själv well-dones.

Varje arbetsvecka avslutas med ett veckomöte där jag utvärderar veckan och ser om det som var uppskrivet blev gjort eller om något måste flyttas framåt och i så fall till när.

Yes, det var genomgången. Frågor på det?

Kan meddela i alla fall att septembermötet gick alldeles lysande, så efteråt bjöd jag ut mig själv på middag!

Blivit med kontor

Har signat plats för ett kontor, tänker att det är en typisk bra grej. Tidigare när jag frilansat har jag haft en egen kontorsplats och jag tycker det är en så värd investering. Att få komma ifrån hemmet, inte jobba i skräddarställning med datorn i knät samtidigt som mina sammetsmysisar hettas upp av fläkten i datorn som hovrar med tryck. Istället få komma ut, andas annan luft och träffa folk. Förhoppningen är att det ska finnas härligt folk på nya kontoret så jag har många att prata egenföretagande med och om annat kring livets ting. Obs! Förhoppningen är ju också att lokalen har bra feng shui så jag får bra flow.

Kick-off, för snart är jag 100% frilans

I helgen har jag varit på kick-off på VANN spa och kombinerat badande, bastande med tänkande. Ganska länge båda kvällarna satt jag även vid vattnet, blickade ut och antecknade i min skrivbok. På lördagen hade jag nämligen streckläst Alexander Pärleros bok ”Framgångsboken” och blev inspirerad att strukturera upp tankarna mer.

Tankar är nu uppstrukturerade och jag planerar att följa upp detta när jag om tre veckor blir 100% frilans och 100% dedikerad till Seriöst Förlag. Det har jag aldrig tidigare varit. Jag har alltid gjort någonting annat också, alltid haft en ”säker inkomst” vid sidan. Det har också gjort att jag aldrig kunnat förverkliga det jag vill förverkliga, jag har inte gett mig själv förutsättningarna för det. Men snart så. Snart har jag bästa förutsättningarna.

Och då ska jag bland annat spana vidare på det som gästerna producerade på den seriösa festen 27 maj. Allt stoff fick nämligen hänga med på kick-off.

Nu ska jag gå och lägga mig. För Alexander Pärleros går och lägger sig vid 21:30. Så nu ska jag också börja med det.

Ps. Mer om kick-offen finns på Instagram!

Jag har i alla fall skrivit på en bok (eller typ två)

Den här sommaren har jag och min dator rest, bytt skrivbord och blick. Jag har gjort mycket mindre än vad som var tänkt. Tror jag. Tanken var ju att jag på semesterns första dag skulle gjort en att-göra-lista för Seriöst Förlag och sen bocka av punkt för punkt. Fyra veckor senare har jag inte ens gjort listan och arbetet har varit ostrukturerat.

Men skrivit har jag ändå gjort. På två olika skrivprojekt.

Jag väljer att vara snäll mot mig själv. Jag gör så gott jag kan och för stunden har förutsättningar till. Längtan finns alltid (jag tror till och med att den växer sig starkare) att det ska komma en tid då jag får (läs: tar) möjligheten att ägna mig heltid åt Seriöst Förlag. En tid då jag kan lägga sista handen på årets bokföring en tisdag förmiddag mellan morgonkaffe och lunch, då jag inte behöver göra det en tisdag kväll efter 8 timmars arbetsdag på mitt ”vanliga” jobb som jag ska upp till några timmar senare.

Jag längtar till en tid då jag ser semester som semester, att en ledig dag är en ledig dag, att det inte är synonymt med att ”vad bra, då skapades ju tid till skrivandet”. Tänk om skrivandet var mitt jobb. Tänk allt jag då kunde göra på semestern. Och tänk om jag majoriteten av mina skrivstunder var pigg i tanken när jag satte mig ner. Vad kan det då få för effekt på mitt skrivande?

På måndag ska jag tillbaka till mitt ”vanliga” jobb och grejen är att jag gillar ju det jobbet, så jag har ingen som helst plan på att göra det halvdant med halvt fokus som insats. Till hösten kommer det dessutom bli än mer spännande för jag ska bli skolbibliotekarie två dagar i veckan. Mina tre övriga dagar har jag fått ett utredningsuppdrag där jag ska titta närmare på hur kommunen jag arbetar i kan samordna sina insatser i samarbetet mellan skola och skolbibliotek, pedagoger och skolbibliotekarier. Hösten blir spännande.

Och jag har lovat att vara snäll mot mig själv. Därför ska jag boka in minst två skrivarhelger i höst. För att få vara med om lyxen att vara pigg när jag sitter vid datorn och ska skriva. Det är jag värd, det tycker jag och jag är min egen chef och då var det bestämt.

You did good, Lysekil

Det har inte varit jättejobbigt i Lysekil, det har det inte. Jag kom hit, jättetrött och började därför direkt med en tupplur. Sen åkte datorn upp, dokumentet med det jag hoppas ska bli min nästa bok och sen började jag med det jag velat göra så länge: skriva.

För saken är den att jag förlorat fokus på mitt skrivande och ville hitta det igen. Tack fina Lysekil för att du var en så fin skrivkompis och hjälpte mig komma igång igen.

Mellan skrivarstunderna har jag promenerat runt här längs vattnet.

Och jag har ätit ett par glassar också. Tänker inte säga hur många. För det är väl inget förhör detta eller …

Så åkte jag till Fjällbacka på en utflykt för att hälsa på en kompis som jobbar i en butik där. Fjällbacka låg lugnt inför sommarsäsongen. Längs gatorna strök dock en guidad tur i Camilla Läckbergs-fotspår.

Här bodde jag. På Strandflickornas vandrahem. Mysigt ställe. Det är mest pensionärer och jag här. Första kvällen var huset knäpptyst vid typ 21:30 och jag kunde skriva helt ostört långt in på natten. Perfekt, tänkte jag, nu kan man få sova helt ostört också. Men hör upp, breaking news, pensionärer vaknar tidigt cirkus kl 06 och pensionärer vill då gärna duscha och äta frukost och småprata med varandra och det är inte alla pensionärer som har sin hörsel kvar i tipptopp-skick. Gäller inte alla pensionärer, men ett par stycken.

Men alltså … livet har varit fint här. Och jag uppmuntrar, kanske till och med uppmanar jag, till alla att oftare åka på en weekend med dig själv. Oavsett om du ska skriva på en bok eller inte. För grejen är, om du är bästa kompis med dig själv så kommer du vara tusen gånger mycket bättre kompis till alla dina kompisar.

Tack Lysekil för den här gången, vi ses igen!

Årets andra kickoff!

Knappt har vi hunnit in i maj och jag är redan på min andra kickoff för året. Direktör Johansson har valt att satsa i år må jag säga. Och så kan man ju göra när man är egenföretagare, då kan man bestämma själv och sen sätta sig i bilen och åka. Så det gjorde jag och hit kom jag:

Köpenhamn har ju annars varit mitt favvoställe att åka på kickoff till, men nu tänkte jag att jag skulle testa något nytt. Så då blev det Lysekil. Ja, det måhända är inte jättelogisk övergång men jag är väldigt nöjd med mitt val.

Den här bänken har jag redan besökt flera gånger och tittat ut på havet och mumlat lite för mig själv. Jag gör nämligen det ofta innan, under och efter jag skriver. Mumlar.

Och eftersom jag är en sängskrivare och inte skrivbordsskrivare så är jag rätt så nöjd med denna utsikten från sängens huvudände. Nu ska jag skriva på en bok, vi hörs!

Hej 2017!

Nu vänds blickarna framåt till ett nytt år. Hej 2017!

Jag väljer att inte ens kommentera 2016, jag bara blickar framåt nu. Och för att veta vart blicken ser åt var jag förra helgen på kickoff med företaget (alltså med mig själv). Det har blivit en tradition nu av den anledningen att det blivit ett vinnande koncept. Ett sätt att ägna tankarna uteslutande åt förlaget, fundera och strukturera kring det som är högst på listan.

I år gick resan till Köpenhamn (eftersom det också är ett vinnande koncept).

Och vad gjorde jag då? Jo: jag skrev fokuspunkter för 2017 och funderade på fokuspunkterna som jag skrev på samma hotell ett år innan (vad hände, varför osv.)

Det är en metod som funkar för mig, jag har väldigt svårt att springa utan mål. Har jag bara ett mål, hur långt fram det än må vara så är min uthållighet helt i linje med min envishet.

På Instagram (@seriostforlag) la jag upp några bilder från resan (här ovan på min allra vanligaste arbetsställning > skräddare på mjukt underlag).

Så hej 2017, nu kör vi!

Utvärdering av kick-off: MVG

2016-03-12-2

Den seriösa kick-offen gav mycket bra utdelning, väl investerade pengar och tid. Målet var ju att få tid att tänka klart, alltså klart som i färdigt. Och den möjligheten fick jag verkligen. Tycker att jag sorterat mycket jobbgrejer i huvudet och fått en del på pränt dessutom. Är mycket nöjd.

Och detta är ju inte första gången jag använder mig av tillvägagångssättet att resa bort på egen hand när jobbet hopar sig, det är gammal beprövad metod. När jag exempelvis skulle skriva Får man använda sin fantasi? åkte jag till Bryssel i tre veckor ensam och skrev som en tokstolle. Jag gick upp varje morgon samma tid, åt frukost samtidigt som jag tittade på ett avsnitt av Gilmore Girls. Sen skrev jag. Åt lunch, ett avsnitt till av Gilmore Girls. Tog en löparrunda. Åt middag. Skrev. Gilmore Girls. Och detta repeterade jag om och om igen. Tre veckor senare åkte jag hem, hade ett grovmanus färdigt och jag hade sett alla sju säsonger av Gilmore Girls. Effektivitet är den egna företagarens bästa vän.

Att resa själv tycker jag i övrigt väldigt mycket om och jag tycker fler borde pröva det, inte bara för jobbets skull utan för din egen. Att vara tillsammans med någon ger såklart en viss trygghet, men den tryggheten i att trivas i sitt eget sällskap är minst lika viktig att uppnå hos sig själv tycker jag.

Romanen jag skriver på nu handlar om någon som reser ensam, som känner att livet hopar sig och därför känner hon att sista utvägen för henne är att ge sig ut på en resa. Åh nej, det är inte en Eat, Pray, Love-ripp-off jag skriver. Huvudpersonen, Havanna, hon reser varken till Indien, Italien eller Bali. Hon väljer det bästa resemålet av alla: Öland. Men mer om det en annan gång …

Seriös kick-off på g

2

Till helgen ska jag på kick-off med företaget, alltså med mig själv och mina alter ego. Jag är taggad och pepp på detta något så gruvligt. Finns chans att jag kramar tågkonduktören i extas. Typ jättehårt.

Och resan går, som flera gånger förr till Köpenhamn eftersom det är en av mina absoluta favvostäder. Kolla bilderna liksom, ni fattar grejen.

3

4

Jag kör alltså på gammal beprövad metod som tidigare levererat. Och förväntningen på helgen är kortfattat att få möjlighet att tänka klart, alltså klart som i färdigt. Tycker att en weekend med mig själv ibland är väldigt bra på så vis, då får jag chans att inte bara starta upp tankeprocesser utan även fullfölja och dessutom skapa ett resultat därefter. Det är bra både för förlagsarbetet och det egna skrivandet. Och jag tänkte ägna tid åt båda på kick-off-helgen. Ska strukturera tankar på papper som inte kommit på print än vad gäller lite förlagsarbete. Och dessutom ta mig i kast med mitt romanskrivande som just nu stampar lite och har gjort så lite för länge.

Så Köpenhamn, hej vi ses snart!

Bilpendling for the win

2016-02-22

Som jag berättat tidigare så är livet annorlunda, jag har som många väljer att uttrycka det ”ett riktigt jobb” nu. Med en chef som inte är jag själv osv. Och det funkar fint tycker jag. Att ställa om från egenföretagare till anställd är dock en omställning, det måste jag säga. Att förankra idéer hos någon annan har jag väldigt sällan behövt förut, har jag fått feeling då har jag kört på. Har jag inte feeling struntar jag i det. Nu är det annorlunda. Men det för ju med sig många positiva aspekter, som att ha tillgång till kollegor som man kan bolla idéer tillsammans med. Det är positivt. Och det gör att jag väldigt fort växer tycker jag.

Seriöst Förlag har fått på några vis vilat lite ett tag. Det har varit mycket med det nya jobbet. Och lägg till två timmars bilpendling varje dag. Tiden räcker inte till allt.

Tills nu.

Nu är jag i fas igen.

Nu är jag på g med förlagsjobbet! Och faktiskt, de där två timmarna i bilen varje dag kan vara det bästa som hänt Seriöst Förlag. Så mycket bra tanketid! Nu har jag massa nya idéer, jag har feeling och kör på helt enkelt. Jag har tänkt klart. Dags att verkställa.