Snart är det aslänge sedan den här skiten hände

Sandra Beijers blogg för några veckor sedan lade hon upp den här bilden och den tyckte jag så vansinnigt mycket om. Det är ett print som Sandras kompis gav henne, orden är en bloggkommentar som Sandra fick under en tung period i livet. Och jag gillar orden så skarpt. Jag önskade att jag hade kommit på sammansättningen av orden så att jag hade kunnat döpa en bok till detta, eller låta någon karaktär säga det i skarpt läge.

Grejen är att jag tänker väldigt mycket på mitt bokprojekt när jag läser de här orden, jag tänker på min huvudkaraktär Havanna som jag hade velat ge detta print. Det hade inte hjälpt att säga till henne att ”tiden läker alla sår” och att ”bara man ger det tid” … Det är så fruktansvärt mycket mer rakt och ärligt att säga att ”snart är det aslänge sedan den här skiten hände”.

Av alla platser … Lysekil?

Jag förstår om det måhända inte var så logiskt, detta att jag plötsligt valde Lysekil istället för Köpenhamn som jag åkt till flera gånger på kickoff. Men grejen var denna, för några veckor sedan fick jag en nostalgitripp när jag sökte bland titlarna på BookBeat och hittade Eddie och Johanna av Viveca Lärn. Det var en av mina favoritböcker som barn och en av mina favoriter när det kommer till julkalendrar.

Och jag ville så gärna åka till Lysekil, jag tyckte det verkade vara så fint. Jag minns sedan hur vi åkte hit på en klassresa, jag kan ha varit kanske 10 år och vi åkte till Havets hus. Bussen parkerade utanför, vi gick in, tittade runt och sen in i bussen igen. Mer än så fick jag inte se än den korta bussresan som bara rullade förbi platserna jag ville stanna till vid.

Nu, cirkus 19 år senare är jag här igen och får gå runt precis hur jag vill och stanna till precis var jag vill. Perks of being vuxen asså.

För övrigt, när jag nu läste Eddie och Johanna igen insåg jag att den rakt igenom inte är så väldigt PK. Sånt glömmer man lätt. Fundering: jag har senaste året snittat på tio lästa barnböcker i veckan, men inte en enda har nämnt något ord som knark eller kokain … jag undrar varför.

”Och så pratar du inte med främmande personer”, förmanade Anders med strängare röst. ”Främmande personer vill bara lura i dig kokain.”

”Usch. I så fall tar jag bara en liten bit. Vad är det förresten?” frågade Eddie. Han tyckte det lät rätt gott. Coca-Cola tyckte han mycket om. Av kokain fick man antagligen ännu mer bubbel i näsan.

Anders suckade.

”Det är knark! Vet du ingenting om livet?”

Charlotte Bronte: Jane Eyre

2013-08-12

I sometimes have a queer feeling with regard to you – especially when you are near me, as now: it is as if I had a string somewhere under my left ribs, tightly and inextricably knotted to a similar string situated in the corresponding quarter of your little frame. And if that boisterous channel, and two hundred miles or so of land some broad between us, I am afraid that cord of communication will be spat; and then I’ve a nervous notion I should take to bleeding inwardly. As for you – you’d forget me.

(Mr. Rochester till Jane)