Spot on –> Lisa Bjärbo

Läste det här blogginlägget från Lisa Bjärbo och har funderat på det sedan dess. Tycker det är riktigt mitt i prick! Läsvärt inlägg att fundera över (i övrigt är hela bloggen precis i mitt tycke och smak). Enligt mig får Lisa Bjärbo alldeles för lite utrymme i media, hon tillsammans med många andra författare som skriver förträffliga ungdomsböcker som är bra mycket bättre är mycket annat (ursäkta mig) skräp till vuxenböcker. Skärpning utlyses faktiskt. Det skrivs så många bra ungdomsböcker som förtjänar strålkastarljus.

Men faktiskt kom jag på mig själv med att nästan skriva ungdomsboksförfattaren Lisa Bjärbo alldeles nyss. Fast jag skulle aldrig skriva exempelvis vuxenboksförfattaren Jens Lapidus. Det hade jag inte gjort. Jens Lapidus är författaren Jens Lapidus. Lisa Bjärbo är nog som allra oftast inte författare, hon tror jag beskrivs ofta som någon som ”skriver ungdomsböcker”.

Det är väl i stil med fotbollslandslaget vs. damlandslaget i fotboll.

Författare vs. skriver ungdomsböcker.

Nu får vi skärpa oss.

I no longer …

2015-10-05

I no longer have patience for certain things, not because I’ve become arrogant, but simply because I reached a point in my life where I do not want to waste more time with what displeases me or hurts me. I have no patience for cynicism, excessive criticism and demands of any nature. I lost the will to please those who do not like me, to love those who do not love me and to smile at those who do not want to smile at me. I no longer spend a single minute on those who lie or want to manipulate. I decided not to coexist anymore with pretense, hypocrisy, dishonesty and cheap praise. I do not tolerate selective erudition nor academic arrogance. I do not adjust either to popular gossiping. I hate conflict and comparisons. I believe in a world of opposites and that’s why I avoid people with rigid and inflexible personalities. In friendship I dislike the lack of loyalty and betrayal. I do not get along with those who do not know how to give a compliment or a word of encouragement. Exaggerations bore me and I have difficulty accepting those who do not like animals. And on top of everything I have no patience for anyone who does not deserve my patience.

Startar upp veckan med ett citat från José Micard Teixeira. Peppar upp mig. Ibland gör jag det genom att lyssna på någon som sagt någonting smart. Ibland peppar jag med bra minnesbilder, som fotot ovan från sommarens Kungsleden-vandring exempelvis.

Jag tänker tillbaka på vandringen när jag känner mig off, seg och trött. Då tänker jag att oavsett känsla i benen, tankar i huvudet eller väder gick jag upp varje dag med typ tjugo kilo på ryggen och vandrade. Med den tanken känner jag mig starkare än starkast.

Typ evighetens allra ljuvligaste roman

2013-08-12

I sometimes have a queer feeling with regard to you – especially when you are near me, as now: it is as if I had a string somewhere under my left ribs, tightly and inextricably knotted to a similar string situated in the corresponding quarter of your little frame. And if that boisterous channel, and two hundred miles or so of land some broad between us, I am afraid that cord of communication will be spat; and then I’ve a nervous notion I should take to bleeding inwardly. As for you – you’d forget me.

(Mr. Rochester till Jane)

Så sade en vis man:

Vi är inneslutna i våra fantasier, som astronauten i sin rymddräkt eller som jorden i sin atmosfär. Vi förbinds med varandra av ett nätverk av fiktioner. Och många av dessa fantasier bärs mellan oss av berättelser lagrade i böcker.

Johan Svedjedal