Tack 2018!

2018 är året då Seriöst Förlag fyllde 10 år och blev seriöst verkligen på riktigt. Jag är där jag vill vara med förlaget: jag jobbar heltid nu med förlaget. Jag är 100% min egen.

Så låt oss se lite på det året där kurvan gick uppåt (för djupdykning klicka på länkarna i inlägget):

I maj firade jag 10 år med Seriöst Förlag genom att bjuda in till en seriös fest. Jag är väldigt glad att jag bestämde mig för att ha den festen, det kändes så viktigt för mig att visa för mig själv att tio år är mycket och värt att firas. För att promota denna fest använde jag min brorson Herman som reklampelare:

Under den seriösa festen fick alla gäster vara med i olika workshops som handlade om min kommande roman Ölandstokar och nollåttor. Jag önskade nämligen lite extra kick i skrivandet då jag skrivit på boken under många år och nu är i slutprocessen. Gästerna gav mig mer inspiration än jag vågade hoppas på.

Det som workshop-påsarna innehöll packade jag med mig och åkte på en kick-off till VANN spa.

Under kick-offen planerade jag så även för framtiden eftersom jag vid den här tidpunkten hade bestämt mig för att avsluta mitt arbete inom Marks kommuns skolbiblioteksverksamhet efter 2,5 år och bli 100% frilans igen.

Detta är en selfie från min sista dag på skolan där jag arbetat både med fristående läs- och skrivprojekt och där jag senare var ansvarig för skolbiblioteket:

Samma dag, på skolavslutningsdagen, åkte jag efter jobbet och spanade in en kontorsplats som jag senare skrev kontrakt på. Inflytt blev i september och där sitter jag kvar.

Under sommaren tog jag riktigt långledigt, jag svepte runt i trädgården på Öland, läste otroligt många böcker och tyckte att det där med second breakfast var ett succé-koncept.

Så åkte jag till Skåne en vecka för att sätta strålkastarljus på Ölandstokar och nollåttor. I 30-årspresent hade jag nämligen fått en skrivarkurs av mina föräldrar, så jag tog skrivna sidor med mig för att sparka mer liv i manuset. Jag kom in i ett så bra flow i Skurup att jag bokade in en långhelg på Österlen direkt efter, jag ville inte åka hem. Jag ville vara kvar i min skrivbubbla.

Skrivarkursen hölls av Johan Carle som precis som jag bor i Göteborg. Han frågade efter kursen om jag ville vara med i samma reponsgrupp som honom och det tyckte jag lät spännande, så jag sa ja och blev således med responsgrupp.

Responsgruppen har varit bra för mitt skrivande. Jag har fått lämna ifrån mig mycket text och jag har fått riktigt bra läsningar på texten. Jag har fått saker att jobba vidare på helt enkelt. Skrivandet har därför gått framåt och jag känner att det jag skriver bättre och bättre. Men ja … det blev en kris också.

Under hösten har jag även lagt fokus på att komma igång med uppdrag som är kopplade till olika läs- och skrivprojekt tillsammans med barn och unga. Detta arbete hänger ju ihop med boken Får man använda sin fantasi? som jag skrev för några år sedan.

Det arbetet som är kopplat till barn och ungas litterära världar har jag samlat på Litteraturväggen.se, en sida som jag under hösten lagt mycket tid på att bygga upp igen och där jag fortsätter uppdatera på bloggen.

Här ett exempel med min brorson Herman igen och hans mångspråkiga bibliotek.

När jag gick in i att jobba 100% frilans igen bestämde jag mig för att hålla en tydlig struktur för mitt arbete. Jag tog också beslutet att tänka bredare, att tänka utanför boxen och blev således 10% silversmed. Det tog tid och var en utmaning för mig att hitta ett formspråk i ett material som inte är ord. Så utvecklades något, det blev bröst. Här är jag i ett par hängbröst i silver med bröstvårtor i koppar. Brösten är som bröst är, olika.

Året avslutades med dejt tillsammans med bokföringspärmen och sen en årlig inventering på lagret. Jag bestämde mig för att centrera hela mitt boklager och förflytta böcker som tidigare förvarats på Öland nu till Göteborg istället.

Det är liksom hela grejen med att ha eget bokförlag: en dag tar man kontroll över lagret, en annan bokföringen och en tredje får man skriva bok.

Dejten med bokföringspärmen och inventeringen var roligare än på länge. Förlaget har gjort en bra försäljning i år trots att inga nya titlar har kommit ut. Från 2017 till 2018 har försäljningen ökat med 523 procent. Det är helt sant, jag har kontrollräknat jättemånga gånger.

En bidragande orsak är själva 10-årsjubileumet där bokförsäljningen steg av mina gamla böcker, men också att jag har blivit bättre på att ta chanser till att synas.

Och trots att det inte kom ut en ny bok så visade det sig att många var pepp på att bära på någonting seriöst, tygpåsen (med illustration av Frida Hultman) blev bonusen till ett lyckat försäljningsår.

Och ja … det var väl 2018 skulle man kunna säga. Återkommer med en blick framåt på 2019. Tills dess … en blick på havet från när jag var i San Francisco i höstas. Perks of jobba flexigt.

Ps! Många bilder är hämtade från Instagram, klicka följ för att få mer inblick i livet på förlaget.

Ett bokmanus är på väg

I julhelgen har jag tagit mig tid till skrivandet. Jag har nämligen spenderat min jul på Öland och känt mig inspirerad till att skriva på min Ölandsbok.

I mellandagarna promenerade jag mycket raskt (därav suddighet i bild + GDPR-tänk att inte adressen ska synas på kuvertet) till postlådan för att skicka iväg manusets första 130 sidor till en läsargrupp som består av tre kompisar till mig. Det är en ny grej jag testar, att tre kompisar (som är inom min tilltänkta läs-målgrupp) ska läsa och att vi tillsammans sedan ska ses om några veckor för att prata om läsningen.

Hittills har jag lämnat ifrån mig delar av manuset till skrivhandledare och till andra deltagare på skrivarkurser som jag själv gått. Då har jag fått respons kring berättarstilen, berättarnivåer, berättarfokus, struktur … osv. Jättenyttigt givetvis. Men den här läsargruppen tänker jag ska bli lite annan, vi ska prata mer om själva berättelsen, om själva handlingen och om karaktärerna.

Om några veckor ska jag bjuda hem mina tre kompisar på middag, så fortsättning följer …

Skrivarkurser i vår – ännu fler!

Till våren är jag ledare för två skrivarkurser hos Studieförbundet Vuxenskolan i Kalmar.

Lördagen 2 mars är det Skrivarkurs – heldag som gäller med fokus på det skönlitterära skrivandet. Läs mer om kursen här.

Sedan följer Skrivarkurs – tre lördagar med textrespons som en fristående fortsättning. Läs mer om den kursen här.

Man kan alltså gå en eller båda. Tanken är att de båda ska komplettera varandra men också fungera fristående.

Ps för ett julklappstips! Hos Studieförbundet Vuxenskolan kan man beställa presentkort på kurser, så varför inte ge bort en kurs i julklapp till någon? Eller skriv upp det på din egen önskelista. Länk till presentkorten finns här.

Jovars, det skrivs på

Mitt skrivande har under hösten fått en skjuts framåt och det finns det anledningar till. Dels rullar hjulen enklare när jag inte har ”ett vanligt jobb” också utan är heltid Seriöst Förlag. Dels så skjuter jag på bakifrån mycket bestämt. Målmedvetet framåt. Undan, ropar jag.

När jag tvivlar på mitt bokmanus går jag i tanken tillbaka till i somras, när jag gick en skrivarkurs och en annan deltagare på kursen stannade mig på parkeringen och sa att det jag skriver är bra. Det var inte mycket mer utläggning än så.

Det du skriver är bra. Det du skriver känns. 

Och så en hand över hjärtat.

Det var inte mer än så. På en skånsk parkering. Mellan en lunch och ett skrivpass.

Och det har stannat kvar.

Jag går tillbaka till orden när jag behöver. Påminner mig om att om jag går in för det, lägger in min själ och känsla i det så kan jag skriva bra så att det känns.

Till den skånska parkeringen återvänder jag till i tanken speciellt extra mycket nu när jag redigerar för fullt inför att jag ska lämna ifrån mig typ 200 sidor till en läsargrupp om två veckor. Nu gäller det att behålla känslan av att vara målmedveten, ifall den inre kritikern står i vägen bara jag lyfter blicken och ropar: undan.

Skrivarkurser i vår!

Till våren är jag ledare för två skrivarkurser hos Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg. En om självbiografiskt skrivande och en om novellskrivande. 

Läs mer om kurserna här och här! Båda startar torsdagen 21 februari och är på fem träffar.

Perfekt för dig som vill komma igång med skrivandet och för dig som redan är igång och vill utvecklas som skribent. Att gå en skrivarkurs och träffa andra som skriver tycker jag själv är väldigt givande. Jag håller alltid igång mitt eget skrivande på så vis: genom att själv gå skrivarkurser och att dela mina texter med andra. 

Skrivarverkstad på jullovet!

På jullovet håller jag i skrivarverkstad för dig som går på högstadiet!

Torsdag 3 januari kl 17.30-20.30 på Mötesplats Majkens (Djurgårdsgatan 29, Göteborg).

Det blir en kväll med fokus på att kreativiteten och fantasin ska flyga till nya höjder. Det blir många skrivövningar och tips till dig som både skriver dikter och berättelser.

Alla som tycker om att skriva och är nyfikna på att skriva är välkomna att vara med.

Det är begränsat antal platser så anmälan dig på Linnéstadens bibliotek, Möteplats Majkens eller maila till simon.bjorck@majornalinne.goteborg.se

Det är ingen avgift och fika ingår!

Bokar upp 2019!

Just nu försöker jag få till en planering för 2019 och bokar in spännande grejer för året. En del av dem ”spännande grejerna” är kopplat till barn och ungas litterära världar, med läsandet och det egna skrivandet i fokus.

Lite mer om detta finns att läsa under fliken ”Wokshops & föreläsningar” på Litteraturväggen.se. Där skriver jag om upplägg som riktar sig till elever i skolmiljö, föreläsningar/workshops för pedagoger och skolbibliotekspersonal och projekt kopplat till folkbibliotek. Är man nyfiken på att boka mig och undrar lite vem jag är så kan man få reda på det genom att kika under bloggflikarna ”Ute på jobb!” eller ”Direkt från klassrummet” på Litteraturväggen.se för där kommer sättet jag arbetar på fram lite mer. Eller så kan man spana in Litteraturvaggen.se på Instagram.

Bokningar sker direkt via mig, så om man är nyfiken på att boka in mig kan man alltid skicka ett mail till elin@seriostforlag.se för att prata vidare.

Frågor & svar: om att ha en klatschig hisspresentation och lön

Nu blir det mer svarstund, den här gången på typiskt vanliga frågor som jag får. Och vill man läsa om mer frågor och svar kan man läsa tidigare inlägg här och här.

Vad jobbar du med egentligen?

Jag filar fortfarande på en bra klatschig hisspresentation om mig själv. Men typ i runda slängar jobbar jag med detta: Jag driver ett bokförlag där jag publicerar böcker jag själv skriver, en bok av en annan författare och med förhoppning att jag framöver kommer publicera än fler författare. Jag skriver på min sjätte och sjunde bok parallellt, den ena är romanen Ölandstokar och nollåttor och den andra är en fackbok om skolbibliotek. Jag håller i skrivarkurser för vuxna, föreläser med Får man använda sin fantasi? som utgångspunkt och jag håller i skrivarworkshops för barn och unga. Så har jag ett stort engagemang i att barn och unga ska hitta sin väg till litteraturen, det skriver jag mer om på Litteraturväggen.se.

För denna presentation krävs en hiss som färdas cirka 23 våningar. Vi ses på Gothia Towers!

Kan man leva på det du gör?

Det kan man. Jag lever mycket gott i min själ. Som egenföretagare mår jag väldigt bra i att bestämma mitt eget jobbtempo, mina arbetstider och jag söker bara upp samarbeten och uppdrag som jag verkligen vill göra.

Många frågar om ”man kan leva på att skriva böcker” och det finns det många som gör. För Seriöst Förlag är det inte bokförsäljning som är den tunga delen i företagskassan. Snarare är det uppdragen jag får runtomkring som betalar min lön. Samtidigt så är det ju på grund av att jag skriver böcker som jag får mina uppdrag, så man får se på helheten och jag är nöjd med min lön.

Du måste ha väldigt bra arbetsdisciplin?

Det har jag någorlunda. När jag sitter på kontoret har jag min telefon på ”stör ej”-läge om det inte är så att jag väntar samtal. Nästan alla jag kommunicerar med kring jobbgrejer gör det via mail så det gör att jag kan jobba ganska fokuserat.

Jag har bestämda arbetstider, jag har schema för varje vecka och för varje månad. En årsbudget som ska följas. En handlingsplan för verksamhetsåret som ska uppfyllas. Har man allt det så gäller det att jobba på, för det är tråkigt att göra chefen besviken.

När drömmar börjar

För typ en vecka sedan stod jag på Lunds tågstation och tänkte tillbaka på hösten 2009 när jag på riktigt började satsa på skrivandet genom att gå en skrivarkurs i Malmö.

Så jag stod på Lunds första perrong på mornarna i väntan på tåg till Malmö.

Jag satt vid mitt skrivbord i Lund på (tror det var) sjunde våningen med en maffig utsikt, där om man kisade lite kunde se Turning Torso.

Med den utsikten skrev jag större delarna till Paraplyet. Det var den hösten jag började umgås med andra som också skriver, vilket jag inte riktigt hade gjort tidigare. Och det var väl någonstans där och då som jag förstod att skrivandet handlar inte så mycket om den ensamma stora tänkaren i ett rum med en skrivmaskin. Skrivandet växer så mycket av att någon läser ens texter och speglar sin läsning. Skrivandet växer när du läser andras texter och speglar andras läsningar. Man liksom fattar grejen med skrivandet när man får prata om det.

Därför är mitt bästa skrivtips till någon som vill skriva en bok: gå en skrivarkurs och gå flera.

10% seriös silversmed

Jag går en kurs i silversmide och gör det på arbetstid. Kanske är det en koppling som behöver förklaras närmare, silversmide och bokförlag … Grejen är att jag fortsätter jobba efter 70-20-10-principen som jag har berättat om i det tidigare blogginlägget: Sexigt att vara egenföretagare.

Att läsa skönlitteratur har tidigare gått på mitt 10%-konto men är nu flyttat till mina 20% då jag inser mer och mer hur viktigt det är att jag läser mycket för att hålla igång mitt eget skrivande.

Den här hösten är mina 10% bland annat en kurs i silversmide. Jag ville nämligen hitta ett sätt att utmana mig kreativt på, att tänka i fler kreativa boxar för att vidga mitt kreativa sinne. Det är enkelt att annars fastna, i alla fall kan det kännas så. Att man lutar sig mot säkra kort fast man egentligen vill slå fri alla tyglar och tänka större.

I silversmidekursen har jag fått hitta ett nytt språk där ord inte är mitt verktyg. Ett formspråk i ett hårt material som ska formas till former. Det vässar min känsla för att skapa.

Sen tror jag inte att jag kommer få igenom kursavgiften som ett avdrag för fortbildning i företagets deklaration. Men det får gå ändå:)