En kris. Ett boksläpp.

Förra veckan var det förlagsmöte för att klubba tidsplan till nästa boksläpp på Seriöst Förlag, det blir min femte skönlitterära bok: Ölandstokar och nollåttor som planeras till april 2019. För detta har jag gjort en tidsplan och skrivit in när det är dags att tänka på bokomslag, när releasefest ska planeras, när tryckeri ska kontaktas, när boksläpps-budgeten ska sättas och i vilken takt jag ska skriva kopplat till i vilken takt jag ska lämna ifrån mig det för respons och korrekturläsning.

Igår träffade jag responsgruppen, jag hade lämnat ifrån mig inledningen på manuset och sitter nu på kontoret och skapar mig en överblick på mina antecknade kommentarer i mitt skrivblock och närläser responsgruppens marginal-anteckningar direkt i texten.

Runt mig sitter mina kontorskompisar och jobbar med sina grejer, inne i sina processer. Vi är inne på vår tredje kanna med kaffe. Jag tänker att det går bra för alla. Telefoner ringer från uppdragsbeställare, det överläggs kring mått och tygprover. Några pratar om gemensamma projekt och bilders djup, ett kundmöte genomförs och någon från DHL kommer för att hämta ett paket. Jag nickar hej hej till DHL. Jag tittar ut mot regnet som faller rakt över Göteborg, jag kollar väder-appar som ljuger om halvklart väder.

Regnet håller mig kvar på kontoret, annars hade jag cyklat hem för att undvika den dåliga stämningen på Seriöst Förlag. Det är kris och röster höjs, i mitt huvud.

Författaren ståndpunkt i krisen: låt romanen få frid i papperskorgen, nu sadlar jag om till någonting annat.

Förläggarens ståndpunkt i krisen: att författaren resonerar ologiskt och saknar belägg då ingen respons någonsin har hintat i riktning mot papperskorgen. Snarare har det landat i diskussioner kring textens tidsplan, huvudkaraktärens ghost-scen och om intrigens planteringar.

Det är livet på förlaget, idag. Imorgon kan allting vara olikt. Imorgon har nog författaren sovit på saken och kommit på att det var likadant vid alla hennes femte tidigare boksläpp. Att det var kris innan det blev bra.

Alla på förlaget cyklar hem i det halvklara vädret. Imorgon kanske allt går bra igen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *